Lego, vinter och livet.

Rosa lego! Det finns rosa lego! Du fick det i julklapp av Annikas mamma Anette. Fullständigt lysade. Först öppnad du ett platt paket med en stor legoplatta, - åh vad synd att jag inte har något lego. Sen när den stora rosa lådan dök upp var du lyrisk. Du har verkligen byggt lego efter hand.

Du har nu fått en lillebror som du mest inte vet vad du ska göra med. Han är svår att leka med, han äter mest och sover i dina ögon men snart blir det väl fart på honom också tror jag du tycker.

Denna vintern var kall, är kall, som f*n. Vi har åkt lite pulka, kastat snöbollar och gjort snölykta, och sist men inte minst eldat tomtebloss.

Vanligaste meningen? "Det förstår du väl pappa?"

Det finns bra ord för allt!

Hej skatt!

Du och Alexander härjade och skulle VERKLIGEN baka förra veckan, sagt och gjort så vi började plocka fram saker när du och Alexander kommer på att ni saknar något. En bakväst! Självklart behöver man en bakväst för att skydda sina kläder.

Ni fick verkligen Annika och mig att skratta fullt rakt ut. Härligt!

Tiden går och vi med den, samt draken lyfter i motvind

Skrämmande nog ser jag att det var nästa på dagen ett halvår sedan jag var inne och skrev något om dig Majken. Jag hade ju inte tänkt skriva något mer när pappaledigheten var slut men jag sparar detta som ett litet minne för oss att kanske skratta åt när du blir så stor att du kan läsa själv.

Du har verkligen kommit in i trotsens förlovade land, du berättar för mig att du tycker om att bråka och att skrika (detta i kombo är livsfarliga). Jag ska inte fokusera på allt negativt, du växer och känner dig större och större för varje dag och det är inte så konstigt. Dagarna innan julafton lämnade du napparna till tomten och sedan en månad tillbaka försöker vi gör av med dina blöjor. Du bär dina trosor med en imponerande stolthet! Du börjar blir stor min skatt och pappa börjar bli gammal.

Mitt favoritord som du använder nu är dannsuffa! Det betyder såklart dammsuga, du är livrädd att lämna saker kvar på golvet : - För då dannsuffar du upp dom pappa!

Snart är du 2 år min stora stora tjej.

Älskade älskade Majken, du är verkligen mitt hjärtas ljus. När allt annat skakar i din pappas liv då står du där förväntasfull och väntar på nya äventyr som pappa ska ta med dig på. Du är imponerad av allt jag säger, du ser verkligen upp till mig, och du tröttnar aldrig på mig.

Du har koll på många färger, fast vi måste komma ihåg sättet du fick klämm på det via. Din mamma envisades att kalla färgerna med namnen på karaktärerna i Teletubbies (som du för övrigt envist kallar Telebabbies) och nu har du vänt tillbaka på det så du har koll på gul, röd, blå, grön och många till. Din favoritfärg är fortfarande rosa, och jag antar att du aldrig kommer släppa den heller :)

Du bygger meningar med 5-6 ord oftast så du är verkligen tidigt ute.

Idag har din mamma jobbat så jag har njutit av dig hela dagen, jag vill skriva ner lite skoj du och jag har hittat på samt några roliga saker du sagt för vi ska kunna skratta åt dom när du kan läsa själv.

• Vi har badat i poolen, fast du tycker allt som inte är 30+ grader är kallt.
• Vi har gungat och byggt sandkakor (en jättefisk) hemma hos Lena. Det är verkligen DIN Walter, du blir riktigt upprörd när någon försöker skoja med dig och säga att det är deras Walter.
• Idag när jag gav dig ett glas isvatten ( du gillar fortfarande inte mjölk) så sa du "Tack, snälla lilla vännen pappa" Allt efter tack viskade du men jag hörde det.
• Du skojar och drar i mitt hår och jag skrämmer dig när du närmar och säger Bööö. Då skrattar du hysteriskt, gång på gång på gång på gång på gång.
• Du frågar mig en 50-100 ggr per dag "Vad gör du pappa?" Sitter vi på gungan så frågar du, äter vi så frågar du, kör vi bil så frågar du. Och när jag svarar så svarar du stolt att du gör samma. - "Pappa gör du?" "Gungar" -"Majken vad gör du?" "Gungar.

Du är mitt allt, och på onsdag när du fyller år ska vi till folkets park och du får åka hur många karuseller du vill.

Puss min skatt.

Ditt språk

Hej tjejen!

Vill bara spara på lite av ditt språk när du närmar dig ett och ett halvt år. Du trivs kanon på dagis, du är förvisso ensam tjej på avdelningen men du styr och ställer också bra. Du är så snäll och alla verkligen älskar dig.

Men det roligaste är ditt språk. Du pratar verkligen oavbrutet. Idag var kvällens roligaste "Duktig tjej, varsegod" Du har fått lära dig att man säger varsegod när man ger något och tack när man får något, men det är svårt att hålla sär begreppen :)

Andra småord är:

Backa = Macka
Manan = Banan
Pyssch = Puss

Du har också koll på vad alla heter och vill få det bekräftat. "Pappa där!" sen klappar du mig på bröstet, "Majken där" och klappar dig själv. Du har stenkoll! :)

Final Call !!

Ja vad ska man säga när allt är slut?

Jag trodde jag skulle ha roligt hemma med Majken, det har varit miljoner gånger roligare än vad jag någonsin hade kunnat föreställa mig. Jag hoppas verkligen att alla pappor inser det och tar ut sin ledighet! Vi har världens bästa familjförsäkringssystem, världsbäst helt enkelt! Om inte annat, ni lär känna ert barn på ett helt nytt sätt. Som ni hör börjar jag med jobbrabbel, men det är verkligen en viktig fråga. Ni får aldrig tillbaka tiden hur mycket pengar ni än har...

Skoj har vi haft, vi har inte hunnit med hälften av allt jag hade tänkt mig men vi har haft dubbelt så skoj iallafall.

Inga sorgliga farväl utan:

Majken, vi hade skoj, det var jobbigt men vi lärde känna varandra och vi busade massor!

Se bara på dig själv:

"Tokig Majken"

Det sista två veckorna tillsammans hemma.

De två sista veckorna har verkligen bara sprungit förbi med inskolning på dagis! Nu känner jag att jag verkligen har kommit in i ledigheten, att jag och Majken har funnit varandra, då är det tyvärr dags att återvända till jobb. Inte för att jag inte gillar mitt jobb, snarare tvärtom men all tid med Majken är så värdefull...

Vi började förra måndagen med inskolningen, de två första dagarna var jag med hela tiden. Det var en timme om dagen och det skilde inte sig så mycket ifrån öppna förskolan för Majkens del. Det är ett litet dagis med 8 barn och 2½ personal (det är inte bildligt talat med en halv person som jobbar på dagiset utan delar sin tid med matlagning också) och Majken är ensam flicka(!!!)

Dag 3 var det dags för mig att lämna Majken själv en timme, kläderna for av och knappt hann jag säger --Hej då Majken, innan hon sprang in till grabbarna och lekte. Dag 4 och 5 utökades tiden till två timmar per dag. Allt ännu frid och fröjd.

Faster Lena varnade mig för bakslag och visst, på måndagen i vecka 2 var det mycket svårare. Men du Majken, jag ser att du slutar gråta när du inte har mig i synhåll längre :)

I tisdags var det dags för lunch på dagis, pasta med köttfärssås. Majken har dock fått för sig att det är en rätt som gäller så pasta var det!

I onsdags tyckte jag det var lite barn när vi lämnade med tänkte inte på det. Det var potatismos och falukorv, Majken sin vana trogen åt mos! När jag hämtade låg barnen och sov, 2 stycken, alla andra var hemma sjuka och fröknarna hade tyckt Majken var lite varm och misstänkte att hon också var drabbad.

Igår och idag har Majken haft öroninflammation så det blev aldrig någon full inskolning och det kommer säkert ta några dagar till innan hon funnit sig fullt till rätta. Det är underbar personal som verkligen tar sig tid för min dotter, jag känner mig trygg att ha Majken där.

Resten av tiden mellan dagis har vi hängt med farfar, farmor, Annika och Alexander, Faster, Mamma, dom flesta som vill hänga med oss :)

"Pappa vi har städat lite också faktiskt!"